Pagina:Antonio Picozzi - Il Vangelo di S. Matteo volgarizzato in dialetto milanese.djvu/65

Da Wikisource.

CAPP XIII. 51

33 E’l gh ’ ha ditt on ’altra parabola. El paradis l’è istess d’on boccon de levaa, che ona donna la mestura cont trii stee de farina, fina a tant che la sia fermen tada tutta.

34 Tutt sti robb ghi ha ditt Gesù a la folla de gent a furia de parabol: lu el ghe parlava mai senza parabol:

35 Per fà, che succedess quel, ch’era staa ditt dal profetta: Derviroo la mia bocca coi parabol, e squajaroo di robb, ch’eren staa sconduu fin dal prenzipi del mond . 36 Allora Gesù l’ha lassaa in libertaa la popolazion, e l’è tornaa a cà: e vesinandes a lu i sò scolar, gh’han ditt: Spieghen la parabola de la gramegna in cam pagna.

37 E lu respondendegh el gh ’ha ditt: Quell, che somenna bonna somenza, l’è el Fiœu de l’omm.

38 La campagna, l’è el mond. La somenza bonna, hin i fiœu del regno. La gramegna pœu, hin i fiœu de la cattiveria.

39 El nemis, che l’ha somenada, l’è el diavol. El temp del regœuj, l’è la fin del mond: quij, che taja pœu, hin i angioj.

40 Siccome donca se regœuj la gramegna, e la se brusa: insci succedarà a la fin del mond.

41 El Fiœu de l’omm el mandarà i sœu angioj,